Atlantic Divison ser svag ut: Boston har tappat stinget, Buffalo och Florida har hört till bottenskiktet i många år och Toronto bygger om laget från grunden (så dags nu). Det blir intressant att se om Detroit kan förlänga sin slutspelssvit, den längsta inom de nordamerikanska proffsligorna.
1) Tampa Bay
Det finns bara en favorit i svaga Atlantic Division: finallaget Tampa Bay. Laget har i praktiken inte förändrats alls och ställer i princip upp med samma trupp som var ett par segrar från att vinna Stanley Cup i våras.
Inför slutspelet förra våren hade Tampa Bay ett grymt oerfaret och orutinerat lag som hade blivit utslaget i ett svep av Montréal året innan. Lightning förtjusade publiken under grundserien med sitt offensiva och djärva spel, men ingen hade väl trott att laget skulle gå ända till final.
Nu är spelarna mer erfarna och mogna. Supertrion Tyler Johnson-Ondrej Palat-Nikita Kutjerov var helt grym i våras, trots att de var helt oprövade i stora matcher. Nu kommer de att vara ännu bättre.
Superstjärnan Steven Stamkos var lite trög i början av slutspelet, men kom i gång när han förenades i en kedja med Valtteri Filppula och Alex Killorn. Tampa Bay har två livsfarliga offensiva kedjor. Då har ju superlöftet Jonathan Drouin knappt fått speltid alls ännu.
Backparet Victor Hedman och Anton Strålman spelade fantastisk ishockey och Hedman gjorde anspråk på Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare. Målvaktsbjässen Ben Bishop var ett frågetecken inför slutspelet och hade sina svaga stunder, men han tystade kritikerna genom att vara bäst när det gällde. Han har dock haft lite problem med skador och missade också en match i finalerna. Andrej Vasilevskij är dock en lovande målvakt och hyfsad ersättare.
Det enda mörka molnet över Tampa Bays paradis är Stamkos kontrakt. Hans kontrakt går ut efter säsongen och Tampa Bay har bara inte råd att låta honom gå utan ersättning. Det ryktas att han vill gå över till sin hemstad Toronto. Om han inte skrivit på ett nytt kontrakt när transfertiden rinner ut måste GM Steve Yzerman antagligen bita i det sura äpplet och sälja honom.
Tips: Spelar i konferensfinal igen, men energin tar slut den här gången.
2. Montréal
Montréal är med och kämpar om tätplaceringarna av främst en orsak: Carey Price. Världens bästa målvakt ser till att Canadiens har en chans att vinna varje kväll.
Försvaret är högklassigt, med backstjärnan PK Subban i spetsen. Han tryckte dit 15 mål förra säsongen.
Defensivt har Montréal inga problem. Det är anfallet som vållar problem. Max Pacioretty är den enda riktigt målfarliga forwarden. Nyförvärvet Alexander Semjon är ett fullständigt mysterium. Kan göra 40 mål eller stanna vid 5 mål.
Anfallet är rörligt, men saknar tyngd. Typer som Brendan Gallagher och David Desharnais är typiska Canadiensspelare. Lovande Alex Galchenyuk kan bli en hyfsad power forward.
Tips: Går precis så långt som Carey Price bär laget.
3. Detroit
Det var nära ögat förra säsongen, men Red Wings fortsatte sin historiska svit och tog sig för 24:e gången i följd till slutspelet. Pavel Datsjuk & Co har en oerhörd rutin och förmåga att kliva fram när insatserna är som störst.
Många har väntat sig att Detroit skulle hamna i en svacka när det meriterade gardet börjar komma till åren, men Red Wings verkar klara av konststycket att bygga om och föryngra laget utan att tvingas ha några mellanår.
Spelarna som utvecklas i NHL:s mest välskötta organisation lär sig lagspel och ansvarsfullt tvåvägsspel utan och innan. Detroit har en enastående förmåga att vaska fram nya begåvningar och få lovande spelare att nå sin fulla potential. Det enhetliga, stabila spelssystemet i farmlaget Grand Rapids och Detroit skapar en stark grund för framgångar.
Därför är det inte någon katastrof för Detroit att oerhört meriterade chefstränaren Mike Babcok lämnar laget. Jeff Blashill har lotsat farmlaget till framgångar, känner många av spelarna från förut och representerar kontinuitet.
Detroits stjärnlirare Henrik Zetterberg och Pavel Datsjuk börjar komma till åren, men de är fortfarande grymma lirare som kan vända en match i ett ögonblick. De får flankstöd av nya förmågor som Tomas Tatar och Justin Abdelkader. Rutinerade Brad Richards ansluter också till laget. Den enda hotbilden är att Zetterberg och Datsjuk har dragits en del med skador och utan dem är Detroit i blåsväder.
Teemu Pulkkinen har öst in mål i AHL och är nu garanterad en chans i NHL. Han har gått framåt en hel del i AHL och är en betydligt mer komplett spelare en förut.
Försvaret är hyfsat, med Niklas Kronwall, Danny DeKeyser och nyförvärvet Mike Green. Målvaktssituationen lever lite grann, erfarna Jimmy Howard hade en svag säsong men Petr Mrazek övertygade i slutspelet.
Tips: Den längsta slutspelssviten i NHL får en fortsättning om Datsjuk och Zetterberg hålls i skick.
4. Boston
Stanley Cup 2011, Stanley Cup-final 2013, President’s Trophy som grundseriens segrare 2014. Utanför slutspelet och draftlotteriet 2015.
Boston har sjunkit alldeles ofattbart snabbt och inte att undra på att GM Peter Chiarelli fick sparken. Tyvärr har ersättaren Don Sweeney bara gjort saker ännu värre.
Sweeney sålde stjärnbacken Dougie Hamilton till Calgary och fansens älskling Milan Lucic till Los Angeles. Det kanf förstås sägas att Hamilton hade uttryckt en önskan om att inte förlänga med Boston, vilket gav Sweeney få alternativ. Men han kunde ha fått ett bättre pris. Draften lyckades inte alls bra och Boston går in i säsongen med ett kraftigt försvagat lag och dystra framtidsutsikter.
Det en gång så mäktiga Bostonförsvaret är urholkat. Zdeno Chara krigar på, men skadade sig under försäsongen. Dennis Seidenberg tvingades till en ryggoperation precis före säsongstarten och blir borta länge. Torey Krug är en lirare, men han är inte precis den som stångas med Corey Perry framför målet.
Anfallet har inte samma bredd som förut, men Patrice Bergeron är fortfarande en av NHL:s främsta tvåvägscentrar och Brad Marchand och David Krejci är lirare.
Matt Beleskey är den enda hyfsade värvningen. Men han har gjort en bra säsong hittills och det återstår att se om han bara vara ett stjärnskott. Och vad i himmelens namn ska Boston göra med Zac Rinaldo? Joonas Kemppainen ser ut att kriga till sig en plats i laguppställningen.
Ett tungt ansvar vilar på Tuukka Rasks axlar. Statistiken kommer att bli lika snygg som under Vezina-säsongen. Han kan dock få lite mer vila än förut, då Jonas Gustavsson ansluter som andre målvakt.
Tips: Om Rask gör en himla bra säsong kan Boston kila sig in i slutspelet, men räkna inte med någon framgångsstory
5. Ottawa
Ottawa avslutade säsongen helt sensationellt bra efter att Dave Cameron ersatt Paul McLean, men missade slutspelet med en hårsmån. Nu förväntas laget förstås ta sig till slutspel, men det kan bli svårt.
Cameron lyckades tända spelarna, som troligen var mest lättade över att bli kvitt McLean. Men den största orsaken till Ottawas grymma svit i slutet av säsongen var målvaktssensationen Andrew Hammonds fantastiska insatser. Ottawa belönade honom med ett nytt kontrakt, men det är svårt att tro att han ska kunna vara lika magisk en hel säsong. Det kan visa sig ha varit ett misstag att sälja Robin Lehner. Ottawa har dock fortfarande Craig Anderson, en mycket bra målvakt i sina bästa stunder.
Ottawas frontfigur är utan tvekan trollkonstnären Erik Karlsson, som leder laget både offensivt och defensivt. Tillsammans med Marc Methot bildar han ett hyfsat första backpar. Märkligt att Senators var ett av de sämsta lagen i power play förra säsongen.
Anfallet leds av Kyle Turris, Mark Stone och Bobby Ryan, som underpresterade rejält förra säsongen. Mika Zibanejad, Alex Chiasson och Curtis Lazar är begåvade lirare, men kanske fortfarande inte redo att bära laget.
Tips: Det blir inte något nytt mirakel, även om Ottawa säkert kämpar in i det sista om en slutspelsplats.
6. Florida
Kroniskt dåliga Panthers krigade högst oväntat om en slutspelsplats förra våren, men fick ge sig på slutrakan. De unga begåvningarna börjar leva upp till förväntningarna: Aleksander Barkov och Jonathan Huberdeau storspelade efter att Jaromir Jagr anslutit till laget, Nick Bjugstad gjorde sitt stora genombrott och Aaron Ekblad dominerade de bakre leden som rookie. Det är Floridas lycka att Jagr, 43, förlängde med Panthers – en grym förebild och fadersfigur för de yngre spelarna.
Målfarliga Brandon Pirri, Nick Bjugstad och nyförvärvet Reilly Smith ger Florida en stark andra kedja. Mångsidiga Jussi Jokinen får sannolikt harva på i tredje kedjan.
Veteranmålvakten Roberto Luongo har fortfarande lite glöd i sig och kan stjäla några matcher för Florida. Försvaret ser så där ut, med Ekblad, Stanley Cup-meriterade Willie Mitchell och Brian Campbell.
Laget är en lite märklig blandning av fantastiskt begåvade ungdomar och veteraner som börjar vara förbi sitt bäst-före-datum. Jagrs spelsinne och styrka har inte försvunnit någonstans, men han rör sig inte som förut. Dave Bolland, Willie Mitchell och Brian Campbell har kanske sett sina bästa dagar.
Tips: Ynglingarna väntas bära laget till slutspelet, men det blir för tufft.
7. Buffalo
Förra säsongen var Buffalo det största skämtet i NHL, men nu finns det mycket som talar för att Sabres till och med kan kriga om en slutspelsplats. De unga, lovande spelarna med Rasmus Ristolainen, Sam Reinhart och Zemgus Girgensons i spetsen är ytterligare ett år äldre och mer erfarna.
Dessutom har laget förstärkts på flera fronter. Det är helt klart att lagledningen inte längre vill göra sig till åtlöje.
Den främsta förstärkningen står bakom bänken. Dan Bylsma är en modern coach som har meriter och erfarenhet av stora matcher och som är duktig på att utveckla spelare.
Bylsma har ett lovande material att arbeta med. Stjärnforwarden Evander Kane anlände redan mitt under förra säsongen, men spelade då inte en enda match för Buffalo. Han var långtidsskadad, men ser nu fram emot en hel säsong i Buffalo.
Den duktiga tvåvägscentern Ryan O’Reilly anlände från Colorado och superlöftet Jack Eichel platsar troligen direkt i Buffalos NHL-lag. Ecihel och Connor McDavid gick som bekant tvåa och etta i sommarens draft: tiden får utvisa vilken av dem som är den större begåvningen. David Legwand har kanske sett sina bästa dagar, men han platsar väl som tredje center.
Målvaktspositionen ser plötsligt betydligt bättre ut när Robin Lehner ansluter till laget. Buffalo har alla element för att göra en bra säsong.
Det går dock inte att bygga Rom på en dag. Försvaret är tunt och anfallet saknar bredd.
Tips: Buffalo är inte längre ett skämt, men det är för tidigt att snacka om en slutspelsplats.
8. Toronto
Nu börjar Mike Babcocks era. I åratal har Toronto försökt köpa sig snabba framgångar och struntat i att utveckla laget på sikt. Resultaten har varit högst anspråkslösa.
Toronto sparkade chefstränaren Randy Carlyle i december, men efter det gick det stuprätt utför. När slutspelsstrecket försvann utom räckhåll började klubbchefen Brendan Shanahan plocka isär laget.
Shanahan lade vantarna på den mest eftertraktade tränaren i NHL när han tecknade historiens mest värdefulla tränarkontrakt med Mike Babcock, som gått från klarhet till klarhet med Detroit och Kanadas landslag. Följande kap blev Lou Lamoriello, som blev en levande legend som New Jerseys GM.
Under sommaren sålde Toronto klubbikonen Phil Kessel till Pittsburgh. Klubbledningen har tydligt signalerat att de följande säsongerna går till att bygga om laget från grunden, inte till att slåss om de sista platserna i slutspelet.
Det kommer att ta år. Babcocks gloria riskerar att hamna lite på sned ifall han inte lyckas få ordning på laget, för fram tills nu har han alltid fått arbeta med ett överlägset spelarmaterial.
Toronto sätter sin tillit till spelare som James Van Riemsdyk, Nazem Kadri och Joffrey Lupul. Ja, och Leo Komarov.
Lagkaptenen Dion Phaneuf kan bli nästa som får gå. Ingen är helig längre i Toronto.
Laget skrev ettåriga kontrakt med en bunt free agents, bland dem Shawn Matthias och Daniel Winnik. Sannolikt får de alla gå innan transfertiden går ut i vår.
Framtidslöften som Kasperi Kapanen och William Nylander får mogna några år till i AHL. Det sista Babcock vill göra att pressa dem in i alltför stora roller för tidigt.
Målvaktsspelet är helt ok. Jonathan Bernier har för det mesta varit hyfsat stabil.
Tips: Babcock är en duktig coach, men det krävs ett mirakel för att föra Toronto till slutspelet. Draftlotteriet väntar.