NHL-bloggen

Sist och slutligen var Finlands OS-kvartsfinalseger över Ryssland inte hemskt överraskande. Ryssland har varit överskattat hela tiden och Finland har bättrat på match för match. De här sakerna avgjorde för Finland:

• Målvaktsspelet. Tuukka Rask gjorde minst tre fyra jätteräddningar, spelade aktivt med klubban och underlättade backarnas spel. En fantastisk insats av en fantastisk målvakt. I andra ändan av rinken spelade Semjon Varlamov osäkert och släppte in tre mer eller mindre enkla mål. Ett mysterium varför Zinetula Biljaletdinov valde att låta Varlamov starta i stället för Sergej Bobrovskij, som spelade väl mot USA och Norge.

• Mod. I matchen mot Kanada åstadkom Finland ingenting i offensiv väg. I matchen mot Ryssland vågade Finland hålla pucken, spela pucken i djupled och utmana de tröga ryska backarna. När spelare som Juhamatti Aaltonen tar för sig bland NHL-stjärnorna är Finland starkt.

• Lagspel. Finland spelade disciplinerat, smart, hjälpte varandra och frustrerade de ryska superstjärnorna. När spelarna har ett fungerande spelsystem som de förbinder sig vid stärker det deras kollektiva självförtroende och gör det lätt för individerna att prestera väl. Samtidigt hade Ryssland ingenting som ens påminde om ett lagspel. Zinetula Biljaletdinovs spelsystem lämpade sig inte alls för materialet som han förfogade över.

• Uppoffring. Finländarna tvekade inte att slänga sig framför puckar eller ta emot tacklingar för att få iväg en passning. När Sami Lepistö kolliderar med Alexander Ovetjkin fast han blir jämnad med isen, när Tuomo Ruutu räddar ett säkert mål med att slänga sig, eller när Lauri Korpikoski orädd slänger sig framför ett skott är det ett intyg på lagandan och den kollektiva viljan att offra sig för lagets bästa.

• Försvaret. Olli Määttä spelar smart och säkert i varje situation, försvarets speldirigent Sami Vatanen kompenserar för sin ringa storlek genom sin snabbhet, sin rörlighet och sin positionering i försvaret, Sami Salo har höjt sin nivå, agerar säkert i försvaret och spelar snabbt uppåt, och Kimmo Timonen börjar finna sig till rätta i den större rinken.

• Tekningarna. Mot Kanada tog Finland hela tiden stryk i tekningscirkeln. Mot Ryssland dominerade finländarna. Petri Kontiola vann sju av åtta tekningar.

• Mikael Granlund. Kom tillbaka efter en värdelös insats i matchen mot Kanada och gjorde kanske en av sina bästa matcher någonsin. Spelade intensivt, djärvt, utnyttjade sina styrkor och visade att hans snabbhet och styrka i tvekamper räcker mer än väl för OS-nivån.

Nu väntar Sverige. Det blir en svårare nöt att knäcka och Finland får på inget vis vara nöjt med den här nivån. Här är några saker som kan förbättras:

• Aktivitet. Finland får inte låta sig passiveras i något skede, som det hände i början av den tredje perioden. Finland måste spela aggressivt och aktivt i 60 minuter.

• Motståndarnas backar. Finland gav utrymme för de ryska backarna och lät dem komma till skottlägen. Det säger sig självt att det går inte mot Sverige, vars farligaste vapen uttryckligen är Erik Karlssons magiska händer.

• Försvaret. Några av backarna måste höja sin nivå. Lasse Kukkonen gjorde några misstag som kunde ha stått Finland dyrt och Sami Lepistö och Juuso Hietanen var i blåsväder när de blev matchade mot Rysslands första och andra femma. Sverige har ett jämnare material med fyra farliga kedjor, så också de tredje och fjärde backparen måste vara på alerten.